Kunsta består av en huvudbyggnad, torp och tillhörande ekonomibyggnader.
Här bodde Linnea Kulle Lindblad som grundade Adelsö Hembygdslag år 1974
 

Historik

Det medeltida Kunsta.
Text ur: AHLs "Gårdar och byar" 26 mars 1998

Skrivs 1376 Conzsta, 1457 Kunnestom.

1376 erhåller ärkebiskop Birger Gregersson (Malstaätten) 0:17:1 vid arvsskifte efter sina föräldrar och sin faster och farbror.

1392 ger Katarina Magnusdotter (Aspenäsätten), änka efter Finved Finvedsson d. ä. (Frössviksätten), till Klara kloster dels 1:0 som ingift för jungfru Birgitta Magnusdotter, dels 0:9, som hennes avlidna dotter Kristina Finvedsdotter, änka efter Kettil Johansson (Malstaätten) givit klostret för sin gravplats.

1449 återköper Karl Knusson 1/2:0, jämf. Tofta.

1457 upptas i Karl Knutssons jordebok en gård (med okänt jordetal) som räntar 1 1/2 pund korn,okänd summa pengar, 1 lamm, 2 höns och 10 ägg.

1473 ärver Magdalena Karlsdotter (Bonde) en gård , som räntar 1 1/2 pund korn, 1/2:0 pn., 1 lamm, 10 ägg,1 höns och 1 mälarsik (jämf. Tofta).

1480 återlöser Sten Sture och Nils Klasson1/2:0 (jämf. Tofta).

1495 (?) har Sten Sture d.ä. en gård om 1/2:0 som räntar 12 spann korn, 1/2:0 pn, 0:3 dagsverks pn, 1 lamm, 1 höns, 10 ägg och 1 sik.

1526 se Tofta. Upplåter Gustaf I till Birgitta Kristiernsdotter (Vasa)Tofta med tillhörande gods. Jämf. Anteckningar om Dalby 12 mars 1998.

1531 upptas i Gustaf I:s jordebok en gård om 1/2:0 (ränta =1495, dock inget höns; Tofta rättardöme).

1538 räntar de två klosterhemmanen, som tillhör Stockholms hospital, vardera 4 pund korn, 1:0 avradspn, 1/2:0 gengärdspn och 4 hästar.

1559 har den mindre gården utsäde till 14 spann och äng till 10 lass hö, de båda större gårdarna vardera utsäde till 17 spann och äng till 20 lass; gårdarna har gott mulbete, timmrskog, utrymme och fiskevatten.

Beteckningarna för jordetal ovan betyder:
1 markland 8 öresland 24 örtugland 192 penningland
1 öresland 3 örtugland 24 penningland
1 örtugland 8 penningland
Ex: En gård med jordetalet tre öresland och fyra penningland redovisas 0:3:0:4.

Kunsta knyts till Bona
Uppgifterna hos Almquist samt texter på kartorna från 1690-talet och 1706 ger oss följande historik.

Kunsta var under medeltiden kyrkogods men blev "arv och eget" under Gustaf Vasa.

1627 överlåts 2 mtl till Danviks hospital som ersättning för godsräntor som det förlorat.

1684 Hospitalet överlät genom byte Kunsta till Gustaf Rosenhane, död 1684.
Han var en intressant man. Han tillhörde naturligtvis det ledande skiktet i landet men han var också poet och skrev naturromantiska dikter, bl a en hyllningsdikt till Stockholm.
Hans bror, Schering Rosenhane, var också skrivande, men inte poesi utan bl a en lärobok i lanthushållning. Av den framgår att han känner till potatisen - hundra år före Jonas Alströmer.

Rosenhane byggde säteri på Kunsta.
Hans brorson ärvde egendomen, d v s 2 mtl, men sålde till Jakob Gyllenborg. Året innan hade denne Gyllenborg fått tillstånd att förvärva de genom reduktionen lediga godsen som ingick i Bona. Och här finns anledning till viss reflektion. Vem var denne Gyllenborg?
Nordisk Familjebok 4:e upplagan låter oss veta att han var greve och ämbetsman. Han började sin bana i Kammarrevisionen och blev efter 1680 års riksdag en av de ledande i reduktionen. Många av de hårdaste indragningarna av gods tillskrivs honom. Men sedan Chatarina Oxenstierna genom reduktionskommissionens beslut fråntagits Bona passar det Gyllenborg att själv lägga beslag på godset! Gyllenborg blev i alla fall landshövding i Stockholms och Uppsala län, lantmarskalk och kungl. råd.

1685 fick alltså 2 mtl på Kunsta samma ägare som Bona.
Dessa 2 mtl förmedlas genom flera skattläggningar och är 1700 nere i 1/2 mtl vardera. Gyllenborg dog 1701. Hans änka Anna Chat. Thegner, sålde 1705 godsen till sekreterare välborne herr Thomas Blixenstierna. Om denne har vi inte hittat andra uppgifter än titeln.

Det tredje Kunstahemmanet hade ingått i Bengt Skyttes förläning 1649.
Jämför anteckningar ang. Stenby 16 januari 1997. Hemmanet förpantades till honom 1664,. efter reduktionen förmedlades denna gård till 1/4 mtl men utbyttes till frälse 1705. Genom byte med kronan förvärvade Blixenstierna samma år även denna egendom.

Blixenstierna dog 1715. Hans änka, Elisabeth Adlersköld, gifte då om sig med Johan Giertta som testamenterade Bona som fideikommiss till sin bror Christian Giertta.

Kunsta under 1700-1800-talen.
Tiden har inte medgivit framtagande av annat än korta glimtar ur historien under denna period.
Akt Adelsö 14 är en beskrivning av Kunsta gjord på 1690-talet efter framställning av Jakob Gyllenborg. Originalet är en mycket vackert färglagd karta försedd med text. Vi har inte haft råd att köpa den utan bara tagit svartvita kopior, av dessa framgår sätesgården, de tre gårdarna och en del torp.

På kartan finns Fängsten med som ett av råmärkena mot Sättra.
Stenen är samlingsplats för jägare i vår tid.

Kartan 1706 kallas geometrisk karta och innehåller dels uppgifter om Blixenstiernas förvärv, dels
fragment av en arealbeskrivning.

Akt Adelsö 18 avser rågångsupphuggning mot Sättra 1773. Där får vi veta att Sättras dåvarande ägare var välborne Cornetten Herr Anders Strömhielm, representerad vid förrättningen av löjtnanten Johan Björkman.

Akt Adelsö 31 avser rågångsupphuggning 1805. Sättra ägs då av en fru Brandel. Kunsta arrenderas av kamreraren Björner, men endast landbor är närvarande vid förrättningen.

Mantalslängd 1810.
3/8 mtl brukas av Per Persson vars hushåll är 2 personer.
5/8 mtl brukas av Jan Jansson, vars hushåll är 8 prsoner.
1/4 mtl brukas av Per Jansson, vars hushåll är 3 personer.
I torpet Norrskog finns en Lars Persson, vars hushåll är 4 personer.
I Kunsta backstuga, som finns på 1706 års karta, bor en Carl Olofsson vars hushåll är 4 personer.

I denna mantalslängd finns angivet ett antal kannor brännvin för varje familj. Vad betyder det?

Mantalslängd 1830.
Arrendator är nu P G Wallöf vid Bona. Han arrenderar även Sättra. En egendomlighet är att han antecknas som arrendator till 1 1/4 Kunsta samtidigt som Jan Jansson uppges arrendera 3/8 mtl. På Kunsta finns f ö inhysta Per Janssons änka, Constantin Em. Sandberg och Gustaf Teller. Där finns också statdrängarna Jan Er. Jonsson och Anders Strandberg.

Mantalslängd 1850.
1 1/4 mtl arrenderas av Carl Johan Carlsson f 1820. Hustr f 1823, fem barn.
1 statare med familj, 1 torpare d:o, ytterligare 1 torpare samt en inhyst.

På Norrskog finns en torpare Anders Gredin med familj. I Granskog finns flera inhysta och i Löflund finns en torpare Jan Fredrik Nyström.

Akt Munsö 22.
Förrättningen avser betydande ägobyten mellan Bona och angränsande egendomar. I samband därmed har arealavmätning gjorts även på Kunsta. Nu har bebyggelsen ändrats en hel del jämfört med tidigare karta. Förutom ovannämnda torp har tillkommit Stora och Lilla Kunstatorp, Nybygget och Nydal. På kartan finns angivna notvarp utmed stranden. Notvarp kallas ställen där man drar not. I en del fiskeristadgor föreskrivs att alla eller vissa slag av notvarp skall vara utprickade. ( Nordisk Familjebok 4:e upplagan).

Mantalslängd 1870.
Arrendator är Johan Fredrik Brodin f 1817. Hustr f 1817. Barn Johan Fredrik f 1849, Sofia f 1851, August f 1853, Augusta f 1857.
Drängar: Johan f 1841 och Viktor f 1844. Pigor Lova f 1839 och Edla f 1852. Dessutom finns änkan Hedda Jansdotter f 1821 och änkan Johanna Niselius f 1792.

Lasse Gustavsson berättar att enligt hans far odlade Brodin upp en stor del av Kunsta. Hela Storängen tillkom under hans tid.

På Granskog finns arbetaren Anders Gustaf Gustafsson f 1831 med hustrun f 1830 samt drängarna Gustaf f 1854 och Johan f 1864.
 

På Kunstatorp finns arrendator Anders Gustaf Rydberg f 1831 med hustru f 1833 samt barnen Carl
f 1860, Lotta f 1862 och Johan f 1864.

På Löflund finns arbetaren Erik Eriksson f 1820 med hustru f 1827 samt barnen Anna f 1852, Carl f 1863, Stina f 1863, Otto f 1866 och Emili f 1866 (två tvillingpar?).

På Norrskog finns arrendator Anders Wilhelm Jansson f 1827 med hustru f 1831 samt barnen Carl f 1854 och August f 1859. Där bor också Janssons mor f 1794 samt en dräng f 1854.

På Nybygget finns inhyst en Johan Rosengrens änka f 1789.

Mantalslängd 1890.
Arrendator J P Carlsson f 1837 med hustru f 1852, son Carl August f 1878. piga Maria f 1879 och dräng Carl August Magnusson f 1867. Där finns också statdrängen Algot Alfred Ekholm f 1865 med hustru och barn samt arbetarna Carl G Carlsson och Erh. Otto Carlsson.

Förre arrendatorn J F Brodin är här upptagen som lägenhetsägare, vilket är något förbryllande. Kan han ha ägt någonting på Kunsta?

På Granskog finns arrendatorn Anders Gustaf Gustafsson md hustru och en piga Lina.

På Kunstatorp bor en arbetare Nils Rönnbäck f 1840 med hustru f 1836 men torpet arrenderas av Anders Gustaf Rydberg som nu bor i Frutorp.

I Löflund bor änkan Charlotta Fr. Lundin f 1827.

På Norrskog finns arrendatorn Anders Wilhelm Jansson kvar, nu med hustru och son Emrik f 1871.

På Nybygget finns en arrendator Bernt O Lindberg f 1840 med hustru f 1821.

Något av åren kring 1938 tog bröderna Erik och Gustav Lindblad från Grindby över Kunsta, men Gustav lämnade kompanjonskapet efter ett par år. Erik med hustru Linnea Kulle-Lindblad hade kvar arrendet till 1977, då deras son Björn efterträdde.

Björn var kvar som arrendator till 1993. Då hade fidekommisset upplösts och Marianne och Hans Dellrud blivit ägare till Kunsta och kunde flytta dit. Jorden arrenderades av Kalle Lindblad i Lindby.